Fy vilken natt ,. vaknade av att en av köks stolarna far ner i golvet.
Första tanken var att Madiza strulade till det så jag går ut för att ta reda på vad hon höll på mig,då kommer hon emot mig helt desorienterad,på stapliga ben och skakar i kroppen.

Jag klappar Madiza lugnande över bröstet men hon går in med huvudet före i städskåps dörren och slår igen barngrinden.

Jag ropar på min gubbe som hoppar ur sängen och undrar vad som står på.

Känner hur paniken kommer krypande,men samtidigt vill jag behålla lugnet för att hjälpa hunden ur sitt trauma.

Jag går runt lite i lägenheten och hon går efter,till slut sitter hon på hallmattan och jag ser hur hon börjar komma tillbaka till sitt "vanliga" jag,fortfarande lite skakig. Hon går ut och dricker lite vatten. Sen viftar hon på svansen.

Jag sitter uppe med henne nån timma innan vi går och lägger oss en stund i sängen.
Hon är lite mammigare än vanligt,och vill gärna ligga tätt tätt intill under täcket.

När vi går upp med husse för han ska till jobbet så äter hon glatt sin frukost,går normalt och är helt opåverkad.

Jag och husse bestämmer oss för att vänta under dagen om nått mer händer eller om hon försämras isåfall kontaktar vi vetrinär och åker på stutts.

Nu har dagvovven Alice kommit och Madiza slängde sig framför henne och bjuder in till lek,men jag tycker nog att hon hellre ska vila sig lite.

Min älskade älskade flicka,vad kan det vara som hände dig i natt? <3